GRÅTATTACK.

I förrgår kollade jag och bfriend på ‘Django Unchained’, och fy katten vad jag grinade när vi stängt av. Det är som om vissa filmer och intryck helt enkelt är för mycket för mig. Min kropp och min egna inre spärrar kan inte hantera mina känslor för vad jag precis sett.. typ.. Och även om det är på film, som så många så ofta säger, så köper mina känslor inte det. Jag kände mig inte arg eller uppjagad efter att ha sett Django- utan ledsen. Ledsen över vad mänskligheten är kapabel till att göra på grund av så otroligt skeva idéer och uppfattningar. På något sätt, nej på ALLA sätt, blir det ännu mer aktuellt när främlingsfientliga partier växer sig starkare IGEN runt om i hela jävla världen typ. Man kan tycka att invandringspolitiken inte håller MEN i slutändan handlar det bara om en enda sak- VEM som har rätt till VAD. Och tacka faan att alla som röstar på de där idioterna tycker att de är mer värda än andra. Och när man tänker på det, är det som händer i den här sorgliga filmen är det inte så långt borta, verkligen inte på samma sätt, men på ett ”modernt” sätt. Det får mig att grina ännu mer. Usch.

Django-Unchained

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s